Härliga regniga sommardagar.

Igår kom hela våran familj hem från Kalix. Innan vi åkte körde Jan och Gabriel iväg med "lastbilen" och jag trodde att dom bara skulle åka en kort sväng men de blev borta ett bra tag. Jag och Irene stod på bron och tittade på dom mörka molnen som närmade sig och lyssnade på åskan som dånade i fjärran. Regnet började falla och ett tutande hörs nedanför backen. Då kom mina ögonstenar och min oro stillade. Jag har aldrig tyckt om att veta att Jan sitter i en bil, förmodligen på grund av hans historia. Jag kan dock inte hjälpa att jag för det mesta blir orolig.
När regnet slutat och Gabriel ätit phil och musli åkte vi mot Boden.
När Gabriel sovit och jag promenerat med hundarna åkte vi till min kusin Linda. Det var jättemysigt. Vi gick till lekparken och sedan åt vi en underbart god kycklinggryta som moster Kerstin tillagat. Sedan drack vi kaffe på altanen och Gabriel lekte med den sötaste katten Cockie.
Det är så roligt när Linda kommer hem till Boden. Annars ses vi alltför sällan då hennes nya bostadsadress numera är Stenbrohultsvägen i Uppsala.
Vid 19-tiden avviker vi och kör till Coop för att handla. När vi står i kassan skriker Gabbe att han bajsat, vilket att också gjort. Vi skyndar oss hem och duschar. Gabbe äter mella (välling) och ser teletubbies. Sedan är det god natt. Trodde jag. Efter en hel timmas sövning (som brukar ta 5 minuter) slog hjälten igen ögonlocken och jag börjar färga mitt hår. Har den senaste tiden sett när jag tittat mig i spegeln att mitt hår är näst intill vitt. Nu har det fått en något mörkare nyans. Dock fortfarande blond, för blondes have more fun, eller?
När Jan kommit från fotbollsträningen tittar vi på hus och pratar gojja. Jag börjar läsa en bok om hemlösas situation i Stockholm och somnar med dessa tragiska människoöden på min näthinna.

Min kusin och katten Cockie, som för övrigt anlände till denna planet hos min andra moster Maria.