Ord som värmer och gör ont.

Jag är sjuk. Feber, hostar, slemmar och snorar. Jag har varit hemma från jobbet igår och idag och jag har i princip spenderat all tid i sängen, utom när jag lämnat en överaktiv unge på dagis. Jag känner mig gnällig och trött. Igår välte Janne ut 5dl grädde i kylen och jag fick spunk. Gabriel pussar mig och säger "nu är du frisk mamma". Tänk om det vore så enkelt.
Nu har vi iallafall åkt till Kalix. Jag har legat på en spikmatta för mina stenhårda muskelknutar i nacke och axlar. I sommar har det varit ganska bra men när jag började jobba började musklerna knuta sig igen. Janne och Gabbe är hos Stig och Dag och busar. Jag har myst i sängen med en bok.
För ett tag sen råkade jag av en händelse komma in på en blogg som tillhör en dotter till en avliden patient jag haft. En kvinna jag minns med både värme och ledsamhet. Ledsamhet enbart över att hennes liv gick förlorat alldeles, alldeles för tidigt. Såhär har hennes dotter skrivit om mig:
"Efter allt jag varit med om så vill man ju helst kunna tänka på andra saker.
Detta är en anledning till varför jag vill flytta från våran lägenhet, ja såklart att allt i lägenheten påminner om mamma.Men hennes sköterska på palliativa avdelningen, hon bor mittemot oss och man ser henne varje dag. Väldigt jobbigt att bli påmind av den dåliga tiden, och sköterskan som mamma älskade. Linn.
Hon ville bara ha Linn, så jävla gulligt det var. Svårt att hålla sig för gråt när jag skriver om detta men iaf.
Linn här, hon bor också i närheten av oss och vi brukar se henne.
Det gör också ont i hjärtat. Men vad som ändå gör ondast är att mamma är borta. Och det går inte att ändra på."
Såklart gjorde det ont i hjärtat när jag läste dessa ord, jag blir verkligen ledsen för denna flickas skull, och ledsen över att jag river upp sorgen i hennes hjärta, men jag är glad att jag fick en sådan tillit från denna fina kvinna och hennes familj.
Jag vet att den här kvinnan kände såhär för mig. Hennes man har sagt det både under vårdtiden och efter att hon avlidit. Men det betyder ändå mycket att få läsa det i ord.
Vi har så många svårt sjuka på våran avdelning nu. Det är så jobbigt att träffa så många sorgsna och lidande människor och aldrig få tid att prata om allt man hör och ser.
Det blir skönt med en ledig helg. Hoppas bara jag blir frisk.